Några övningsfiler för bildbehandling i Photopea.

Ulvsby Folkdanslags Fotoalbum

ett digitaliseringsprojekt:

Jag kontaktades av Barbro Jansson från folkdanslaget.

Hon har producerat inte mindre än 12 album (A3). Till största delen innehållande foto från folkdanslagets aktiviteter men även trycksaker av olika slag.

Barbro frågade hur man kunde digitalisera samlingen och jag kom fram till följande:

Albumen fotograferas av i lågupplösning med min "bokscanner" - egentligen en kamera - för att inte filstorleken skall bli för hög. Vid behov av högre upplösning hänvisas till originalalbum.

 
Varje album inleds med en detaljerad beskrivning av varje fotografi (numrerade).

Förutom att den resulterande pdf-filen (20-30 MB) för varje album görs sökbar skapas även en separat, sökbar pdf med innehållssidorna. 

 Budgetscanner för glasplåtar

Gjorde ett experiment som jag tänkt på ganska länge:

Om man inte har en flatbäddsscanner som klarar negativ - inkl glasplåt. Eller en scanner som bara klarar 24x36 film/dia.

Placera negativet/glasplåten på scannerglaset - icke-emulsionssidan (den blanka) nedåt, placera ljusbordet* ovanpå så det lyser genom negativet.

Ställ in scannern som om det vore ett dokument (inte "transparent") med en bra upplösning 400 dpi > uppåt och kör.

Beskär förhandsscanningen som vanligt och efter scanningen "vänd" negativet. Fördelen med ljusbordet är att belysningen blir jämn.

*Man skulle ju kunna använda en annan ljuskälla! Men då kanske man behöver ha en hållare för att hålla ett filmnegativ plant.

Här exempel på inscanning enligt ovan. Ej bildbehandlat (Borde ljusas upp). Inscannat i 1200 dpi. Nedskalad till 2048 pixel för web.

Här en delförstoring med en smula bildbehandling:

Digitalt Skolmuseum

 

Kommentar:

På grund av materialets omfattning och av hänsyn till rättigheter till nyare skolfoto sker satsningen i första hand på att digitalisera - inte lägga ut. Per 1 juli 2024 finns drygt 200 foto och dokument utlagda.

  

 Medborgarskolegrupp - släktforskning.

Jag passar på och utnyttjar ett av Google's gratisprogram "Blogger".

Tack för trevligt möte - bra att Mats kunde vinka i fönster så jag kunde hitta till rätt adress - enligt min åsikt som förstabesökare i området - dålig numrering av husen och avsaknad av orienteringstavla.

Jag lovade komma med lite mer information och passar även att repetera några av mina "pekpinnar".

För lite träning i engelska - ett trevligt föredrag om Metadata:

https://youtu.be/w8mJNpKaYqU?si=0B4n4Cy_paXDAJX9

Digitalisering av Karlstads Kommunfullmäktiges handlingar.

Varje års protokoll finns i inbundet format - ca 1000 sidor per årgång. 

Kraven från arkivet var följande:

Böckerna skall inte skäras upp.

Resultatet av digitaliseringen skall vara en sökbar PDF-fil.

Filerna skall göras publikt tillgängliga på arkivets album hos wermlandsbilder.se

Metodik.

Hela digitaliseringsprocessen sker med en enhet från kinesiska CZUR.

Modellen heter ET24 och digitaliserar i upplösningen 24 MPixel.

För att "platta ut" sidorna i ett bokuppslag skickar enheten ut 3 laserstrålar som programmet använder för att korrigera kurvaturen.

I programmet väljer man typ av dokument som skall digitaliseras. Ett av valen heter "Facing pages" vilket innebär att ett helt bokuppslag fotograferas och programmet delar uppslaget i två separata sidor.

Pärmens framsida i färg och resten svartvitt. 

Programvaran är omfattande och samspelar med hårdvaran:

Efter "grovinscanning" som sker i läge svartvitt sker en redigering av sidorna för att i möjligaste mån ta bort störande delar. Ändringar sker i "batch" dvs alla sidor ändras på samma sätt.

Man skapar sedan (fortfarande i samma program) en sökbar pdf-fil. Programmet använder en version av OCR*-programmet ABBYY.

Slutresultatet är en pdf-fil på 20-30 MB.

43 årgångar (1907-1950)  finns utlagda i Kommunarkivets album hos wermlandsbilder.se

Sök på "Protokoll"

PS

Äldre bygdelitteratur som kanske bara finns kvar som referensexemplar bör lämpligen digitaliseras för att man dels skapar kopior, dels att man kan publicera boken på nätet så att fler kan ta del av innehållet.

Ett exempel:

Länk till boken: https://alsterolle.se/pdf/Alster_Zernander.pdf

*Optical Character Recognition - Optisk tecken igenkänning 

/cjk 20240424

Scanna fotoalbum

 När man får ett album - många sidor med många kort på - säger man nog puh. Att scanna varje individuellt kort kommer att ta mycket tid i anspråk.

Nedanstående gäller ett album från Karlstads Flickskola från ca 1930.

Jag har gjort följande:

Varje albumsida i sin helhet scannas i lämplig upplösning t.ex. 300 eller 600 dpi.

För digitaliseringen kan man använda olika "verktyg" - Flatbäddsscanner, digitalkamera, smartphone ...

Ex:

En av sidorna:

Totalt 362 MB. En hel del men i dag kostar minne litet.

Det fordras ett PDF-program som kan skapa pdf-dokument från bildfiler. 

T.ex. FastStone (gratis) eller Adobe Acrobat PRO.

En pdf skapad av ovanstående filer blir i den upplösning jag valt 22 MB stor.

Med Acrobat PRO kan kan exportera valfri sida i pdf-dokumentet till en bildfil*. Denna kan jag sedan hantera i lämpligt bildbehandlingsprogram - i detta fall har jag beskurit och frilagt den övre bilden ovan. Resultatet är följande:

Fördelarna:

1. Man får en i storlek hanterbar pdf-fil** som ger en bra överblick vad som finns i albumet.

Eventuella noteringar i albumet kommer med.

2. Det är enkelt att med rätt program exportera en sida till en bildfil och bildbehandla på vanligt sätt.

* Det finns gratis online-tjänster - sök på "free export picture from pdf". Jag har själv inte provat.

    https://smallpdf.com/ verkar ha flera gratis-tjänster.  

** Man kan optimera "komprimera" ovanstående pdf-fil. Nackelen är något sämre bildkvalitet men födelen en betydligt mindre filstorlek - kanske 5 MB.

DIGITALISERING. 

Fräschar upp mina kunskaper i att digitalisera s/v negativ. Tänker på att man varit med om skiftet från den manuella framkallningen i olika bad. Resultatet var en kombination av belysning, pappershårdhet mm. Egentligen fanns ingen återvändo när bilden lämnat fixbadet. Slutförvaringen var ett album eller för en del kort i en ram på vägg eller i hylla.

I dessa tider när man skall se på bilder på en datorskärm eller skicka den i mail, publicera på Facebook etc. så skall bilden vara digital. Har man tagit bilden digitalt så är det inga problem men finns bilden i ett fotoalbum eller som dia eller negativ då kan det bli problem.

Kunskapen om hur man digitaliserar gamla negativ börjar så smått försvinna. De små burkar som finns (både negativ film och dia) är en lösning även om resultatet varierar i kvalitet.

För flera år sedan investerade jag i en större flatbäddsscanner från EPSON (V750 PRO). Till den använder jag ett program "Silverfast". Men även programmet VueScan som faktiskt fungerar till de flesta scanners. Även de som saknar original drivrutin för Win 10/11.

Jag har med denna digitaliserat från de flesta analoga bildkällorna.

Glasplåtar, s/v- och färgnegativ, papperskopior, dia.

Men finliret, om det behövs, sker i något av de vanliga programmen - jag använder Lightroom och Photoshop. Och för att ge bildfilen proveniens - lägger jag in metadata med Adobe Bridge.

När man har stora mängder negativ att digitalisera så kan det vara läge att titta på alternativ till flatbäddsscanner. Jag har testat att placera negativ på ett ljusbord, fotografera med digitalkamera och sedan bildbehandla inkl. invertering. Det finns vissa praktiska problem som måste lösas. Hur negativet hålls plant, avskärmning av ljus från sidorna.

För att digitalisera en stor mängd av familjens färgkort införskaffades en EPSON FastFoto FF-680W. I 600 dpi tar varje kort ca 3 s. En bunt kort kan placeras i inmatningsfacket. Ett plus är att fram och baksida kan scannas samtidigt - trevligt speciellt att man får med ett vykorts adressida.

 DIGITALISERA NEGATIV.

Hur gör man lämpligen för att få en förhandstitt på ett negativ? Eller kan man snabbare än med en flatbäddsscanner digitalisera ett negativ?

Jag scannade tidigare ett antal 6x6 dia genom att använda ett ljusbord och digitalkamera (12 MP) med hyfsat resultat.

För negativ provar jag nu med en nyare kamera (18MP).

Testen är gjord på frihand. Resultatet är inverterat i bildprogram.

Det borde gå utmärkt att med iPad eller liknande som ljusbord (app finns) fota med mobiltelefon för att få hyfsat resultat.

Här en av Rolf Gleisners negativ (6x9). "Johansson Lamberget".

Jag använder kamerans hela upplösning och får en bild på 18MP - en jpg på 8 MP.

Så här blev det (nerskalad bild).

PS

Jag lade ut denna bild i en FB-grupp. Och ganska snabbt fick jag kommentaren

"Det är från mina föräldrars 50-årskalas ..." Så ibland blir det träff!

ARV EFTER FOTOGRAF

 ARV EFTER FOTOGRAF - SÅ TAR VI HAND OM.

Tack vare ett barnbarn, Maud Norrman, så har vi fått som gåva allt fotografiskt som hennes morfar fotograf Rolf Gleisner (1921-2008) lämnade efter sig. Rolf var en mångsysslare som i många år hade  fotostudio i Karlstad och var aktiv som fotograf i hela Värmland.

Bland allt material - som kom i 4 stora flyttkartonger

 

- fanns:

Porträtt.

Råkopior på porträtt. Ordentligt lagda i numrerade kuvert med namn på beställare.
En del kuvert är tomma. Kunderna är från Karlstad norrut.

Jag har skapat en sökbar PDF med alla kuverts "metadata". Man kan alltså söka på namn/ort och sedan gå till rätt kuvert.

Blandade motiv.

Numrerade negativkuvert i lådor - till dessa en alfabetisk liggare. En stor variation: porträtt, verksamheter, byggnader, händelser ....

En databas är skapad på nätet som alla scannare har tillgång till:

Bland negativen finns även ett antal glasplåtar.

Speciell pärm med beteckningen "Trav". Många kort på hästar.

Ett par stora negativalbum (6x6 och 24x36) som tyvärr tagit stryk - hoppas det inte är för allvarligt.

Mängder av mer eller mindre osorterat.

WEB-publicering.

Flera bildentusiaster från CarlstadsGillet och Karlstad Hembygdsförening kommer att efterhand publicera valda delar av samlingen i bilddatabasen Wermlandsbilder.se

Eftersom merparten av samlingen (utöver råkopiorna) är negativ kommer det att ta tid att digitalisera. Kunnandet att scanna negativ är begränsat både vad gäller kunskap men även maskinellt.

En bokscanner.

NY "LEKSAK"

Då och då skaffar jag något nytt att "leka" med. Ibland ny dator (inte så ofta), ny programvara eller ny hårdvara.

Den senaste hårdvaran är en s.k. "Bokscanner". Beställd från Kina och direktleverans hem efter ca 2 månader.

Just denna scanner heter "Czur Aura"

Belysningen - LED - sker ovanifrån eller från sidan där det finns två ljuskällor.

Man klickat på "scan-knapp", med fotpedal eller t.o.m. vid bladvändning. Så snabbt går det!

Det som skall scannas placeras på den medföljande svarta plastduken (A3).

Programvaran är ganska omfattande. Man väljer mellan två lägen - scanning eller bildbehandling.

I scanningläget har man en mängd olika val - t.ex. "Bokuppslag" då vänster och högersida automatiskt delas upp i två filer. Här en skärmdump:

I redigeringsläget finns också en hel del justeringsmöjligheter samt val av utdata. Intressant är OCR, textigenkänningen, som faktiskt fungerar riktigt bra.

Nackdelen är kanske att sensorn för denna modell är på 14 MPixel. När man scannar ett helt tidningsuppslag så blir den inscannade texten ibland svårläst. Om man väljer läget B/W blir texten bättre men eventuella bilder "förstörs".

Det finns flera video på YouTube.Några av tillverkaren som inte ger så mycket men även av användare som visar både uppackning och lite praktisk scanning.

Även jag har gjort en enkel video som visar hur det hela fungerar.

Du hittar den här.

https://www.facebook.com/olle.andersson.5/videos/vb.1219584119/10214778288430353/?type=2&video_source=user_video_tab

IPTC med Windows Utforskaren

I bästa fall fick ett äldre foto en "analog" information om bilden i form av en anteckning på fram- eller baksida av fotot. Informationen bevaras alltså med fotografiet vilket gläder en sentida betraktare.

Men det blir svårare med dagens digitala bilder - tagna med digitalkamera eller inscannade från äldre original.

Som tur är kan man förse de digitala bilderna med "digital" information. Det kallas "Metadata" - man använder ofta IPTC-standard för detta.

De flesta bildbehandlingsprogrammen (Photoshop, Photoshop Elements etc.) kan hantera metadata. Man kan lägga till information om bilden. Denna information blir del av bildfilen.

Ett annat sätt att skapa och hantera IPTC-information är att använda "Utforskaren" - filhanteringsprogrammet i Windows.

När man öppnar filhanteraren visas  fliken ARKIV:


 

Jag väljer fliken VISA och klickar på "Informationsfönstret". Jag har även valt att visa "Stora ikoner".

När jag nu klickar på en bild visas denna i högerfältet tilsammans med en hel del data om bilden. I detta fall syns det bl.a. att jag använt en EPSON scanner och gjorde inscanningen 2019. Men det finns även några fält där man kan mata in uppgifter - dessa är gulmarkerade.

Vilka fält man matar in är valfritt - åtminstone bildinformationen skall med!

Så här kan det se ut med några fält ifyllda:

Glöm inte att spara!

Man kan även hantera bildens metadata genom att högerklicka på bilden och i den lista som visas välja "Egenskaper" och sedan flik "Information"

 

Ett problem när man lägger in en bild i Facebook är att viss information "tas bort". Även originalstorleken kan ändras.

Lite "överkurs":

Om man väljer att visa detaljerad lista så listas bara de vanliga bilddata och Taggar men inte fler kolumner.

Välj "Lägg till kolumner" och sedan kolumner igen. Då får du en lista över de kolumner man vill använda/visa/dölja T.ex. "Kommentarer"

Några av en bilds metadata kan t.ex. listas så här:

som du ser har jag både tagit bort och lagt till kolumner.

 

Efter ett långt liv

Efter ett långt liv ...

Min farmor Gerda hade en syster Agnes som föddes 1865-12-07 på "No 19 Mossen" i Trollhättan.
Ur husförhören har jag förstått att Agnes arbetade som piga/jungfru hela sitt liv.

1891-05-09 födde Agnes en "oäkta" son Gustaf Erik i Göteborgs Domkyrkoförsamling.






Vad jag kan komma fram till så blev Erik senare fosterbarn hos morföräldrarna.

Ett antal vykort som skickades av Erik till sin mamma, och som finns bevarade, ger information om var hon fanns vid olika tidpunkter. T.ex. 1902 hos doktor Lagergren i Stockholm.

Ett gratulationskort på Charlotta-dagen från Augusta F. 1840, Agnes Julia Charlotta's mamma, min farmors mor finns:

Eftersom bouppteckningar är s.k. offentlig handling finns ingen sekretess. 
ArkivDigital har fotograferat en mängd av dessa. Även de som gäller Agnes och finns hos "Flundre, Väne och Bjärke domsagas häradsrätt".

Så här ser Agnes' bouppteckning ut:

Agnes var vid sin död 79 år gammal. Myndiga dödsbodelägare var min farmor och brodern Gustaf.
Boets behållning - underskott på 83:25 ! Efter ett helt liv ...

Det kan tyckas märkligt att sonen Erik inte finns med. Erik dog inte förrän 1957.

En extrabonus - några rader skrivna av farmors mamma! 

Fotografera istället för att scanna

  

ALTERNATIV TILL FLATBÄDDSSCANNER

Jag har tidigare nämnt att jag provat att fotografera dia istället för att scanna i min flatbäddsscanner (Epson V750 PRO).

Resultatet var inte vad jag hoppats på - framför allt hade jag ingen bra ljuskälla/ljusbord. Min iPad* lämnade en prickig bakgrund. Det hade kanske kunnat fixas genom att placera dia en liten bit ovanför iPad-skärmen. Men så långt kom jag aldrig.
* Finns app som gör plattan till ett ljusbord.

Istället inköptes en dia/negativscanner som faktisk producerar riktigt hyfsat resultat. Både med dia 24x36 och halvformat 18x24. Även småbildsnegativ kan digitaliseras. Utvecklingen på den sidan går fort och upplösningen blir bättre och bättre.

Denna Plexgear (inköpt hos Kjell&Company) har en upplösning på 14 Megapixel. Det finns en billigare modell som "bara" klarar 5 Mpixel.

Nu fick jag ytterligare ett uppdrag - att digitalisera en större mängd 6x6 färgdia.
Då faller min Plexgear ifrån - klarar bara småbildsformat.

Flatbäddsscannern fungerar men tidsaspekten gör att jag nu skall försöka mig på att fotografera istället för att scanna.

Som ljuskälla har jag skaffat ett riktigt ljusbord från Cyberphoto.se -

Dörr LP200 LED ljusbord 178 x 127 mm (5.000 Kelvin)

(denna modell inköpt hos Cyberfoto är utgången men nya, bättre versioner finns)

  

På ljusbordet kan jag placera dia, negativ för fotografering.
Kameran jag använder är en Canon G9. Ingen systemkamera utan med fast objektiv. Dock imponerande närgräns. Den är på 13 Mpixel.
En fördel med denna är att den kan fjärrstyras från dator.
Programmet heter PSRemote och finns hos
https://www.breezesys.com

Med programmet kan man ställa in kameran och data går rakt in i datorn.

För den som har en scanner som bara klarar småbildsformat är ju detta ett sätt att digitalisera större negativ ( 6x6 / 9x12) och glasplåtar.

Uppfinnaren John Ericson

Uppfinnaren John Ericsons tragiska kärlekshistoria

Varför har denna historia koppling till "Vi Hussar"? Se släktträd efter artikel!

 Denna artikel är författad av Tore Hartung - införd i NLT april 2000.
(klartecken från författaren att återge artikeln)

När kyrkoherdefamiljen Odhner 1840 flyttade in i Medelplana prästgård saknades en familjemedlem, nämligen den femtonårige fostersonen Hjalmar Ericson. Denne var för tillfället ute på arbete vid Trollhätte kanal, han tänkte nämligen utbilda sig till ingenjör precis som sin far. Fadern hette John Ericson och hans namn skulle snart bli världsberömt på grund av geniala ånglokskonstruktioner och skapandet av världens första pansarbåt.

John Ericson hade efter sitt arbete vid Göta Kanal börjat som löjtnant vid Jemtlands Fält Jägare Corps och där blivit förälskad i den vackra Carolina Lilliesköld och hon i honom. Frieriet tillbakavisades dock av Carolinas far, John var ofrälse och saknade förmögenhet. De unga var förtvivlade men fadern var obönhörlig. Deras brev beslagtogs och de förbjöds att träffa varandra.

Några månader efter frieriet stod det dock klart att Carolina väntade ett barn. Fadern beslöt att detta skulle födas i hemlighet och adopteras bort; skandalen måste tystas ned. John Ericson fick inget veta, barnet föddes och i födelseboken kom det att stå: "Moder okänd, 19 år. Fader okänd". Carolina var naturligtvis olycklig och i sin nöd vänder hon sig till John Ericsons syster och bror. Dessa ingriper, tar hand om barnet och kyrkoherdefrun gör det till sitt fosterbarn. För att dölja härkomsten får barnet, som döpts till Hjalmar, senare namnet Elworth, E för Ericson, l för Lilliesköld och worth efter en roman av Walther Scott. Hjalmar får en lycklig barndom, och så småningom får naturligtvis pappan veta om sonens existens, men han är då utomlands och kan bara bistå med lite pengar och utbildningsråd.

Carolina Lilliesköld fick inget lyckligt liv, hon blev bortgift med en sträng och fordrande professor i Uppsala. Som bröllopspresent från den elake fadern fick hon en hel bunt oöppnade brev från John Ericson, och det var naturligtvis ingen bra början på hennes äktenskap.
John Ericson gjorde karriär i USA och blev både berömd och förmögen men kunde aldrig glömma sin ungdomsförälskelse; han dog ogift.

Hjalmar Elworth kom att bli en duktig ingenjör, till slut överdirektör vid Statens Järnvägar och han brevväxlade med sin far. Bara vid ett enda tillfälle träffades de; Hjalmar gjorde på tjänstens vägar en resa till USA och han blev då mycket väl mottagen av sin far. John var då 75 år och Hjalmar 52.
När John Ericson dog och hans stoft på en amerikansk örlogsman överfördes till Sverige var det starkt ifrågasatt att han skulle få sin sista viloplats på Medelplana kyrkogård bredvid sin mor. Så blev inte fallet, ett ståtligt mausoleum uppfördes i stället över hans grav i Filipstad, hans hemtrakt.

Kommentar: Hjalmar Elworth har haft stor betydelse för järnvägens utveckling i Sverige.
Detta framgår av en artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon

Hur är Vi Hussar släkt med Hjalmar Elworth?
Jo, Carolina Lilliesköld är ättling till vår "urHuss" Erik Nilsson Huss enligt följande "anträd" framtaget med programmet Genney's släktkalkylator.